minnas
En mening jag hatar är: "Han/Hon har dött". Inte bara anledningen utav att någon människa (eller djur om ni föredrar det) inte finns här längre utan orden "dött" eller "dog" gör mig lite förvirrad.
Ordet död för mig är när allt är slut.
Död är en punkt.
Men när någon har "dött" så är det inte slut. Man finns med i andras minnen och tankar. Man är ingen punkt utan man är det där finstilta.
När sista människan som minns dig har "dött", då är boken slut.
Men så länge någon minns dig är du bara borta.
Man finns, men inte här.
Du och jag har ännu inte kommit till de finstilta, vi är fortfarande en berättelse. Såpass bra att den kommer att fortsätta på många, många sidor.
När den kursiva texten kommer, det gör den alltid, hoppas jag att den fortsätter långt in på någon annans berättelse.
Vi skriver en bok, du och jag.
