mitt liv, ditt liv, vårt liv.

Mitten på sommaren började jag med en medicin som, citerar,:

"Kommer vara sååå bra och hjälpa till massor i vardagen".

Jag var skeptiskt.

Jag gick t om till apoteket (känns som att apotekare är något neutrala än vad läkare är) och frågade om allt skulle bli "så jäkla bra".

Dom gav mig en neutral (såklart), men rättvis, bild. Och jag gav den en chans.

Nu har jag ätit denna "supersubstans" i ca fyra månader.

Känner jag någon skillnad?

 

Jag vill nog påstå att jag är lite mer samlad än annars, kanske något lugnare.

För att förklara det lite bättre; förut var jag lite som en pärlburk man tappat ut på golvet, pärlor överallt.
Medicinen har plockat upp en del av pärlorna och lagt tillbaka i burken.
Alltså, jag är fortfarande i delar, än så långe är jag inget komplett halsband, men jag är nästan samlad i en enda burk.

 

Min omgivning har dock inte märkt av något. Ingen som har nämnt något iaf.

Det min omgivning ser är mina utslag.

Sen jag började med denna medicin har jag fått utslag, mest i ansikte och hals.

"Det går över".

Nej, de blir bara värre och värre för varje dag som går.

Då undrar jag,

 

Jag gav medicinen en chans för att jag skulle vara lättare att hantera,
jag gav den en chans för att jag skulle vara lättare att leva med,
jag gav den en chans för min familjs skull.
Men om min omgivning inte märker skillnad på mitt beteende, är det då värt att äta något varje dag som förstör min kropp?

För min kropp, just nu, ser inte frisk ut.

Är de värt det då?